Tilbake
4.5
Tangenslikninger

4.5 Tangenslikninger

Løse likninger med tangens.

45 min
21 oppgaver
TangenslikningGenerell løsningPeriode π
Du leser den tradisjonelle versjonen
Din fremgang i kapitlet
0 / 21 oppgaver
Kapitlets plass i kurset

Kva er ei tangenslikning?

Ei tangenslikning er ei likning der den ukjende xx står i argumentet til ein tangensfunksjon.

Døme på tangenslikningar:
- tan(x)=1\tan(x) = 1
- tan(2x)=3\tan(2x) = \sqrt{3}
- tan(xπ4)=1\displaystyle \tan(x - \frac{\pi}{4}) = -1

I dette kapitlet skal vi lære korleis vi løyser slike likningar og finn alle løysingane.

📊Grafen til tangensfunksjonen

Studer grafen til y=tan(x)y = \tan(x). Legg merke til periodisiteten og dei vertikale asymptotane.

📜Løysing av tan(x) = a
For likninga tan(x)=a\tan(x) = a der aa er eit reelt tal:

x=arctan(a)+nπ,nZx = \arctan(a) + n\pi, \quad n \in \mathbb{Z}

Merk: Sidan tangens har periode π\pi, får vi ei ny løysing for kvar π\pi vi legg til.

Dette er enklare enn for sinus og cosinus, der vi måtte finne to løysingar per periode!

✏️Døme 1: Enkel tangenslikning

Løys likninga tan(x)=1\tan(x) = 1.

Vi veit at tan(π4)=1\displaystyle \tan(\frac{\pi}{4}) = 1.

Den generelle løysinga er:
x=π4+nπ,nZx = \frac{\pi}{4} + n\pi, \quad n \in \mathbb{Z}

Dei første positive løysingane:
- n=0n = 0: x=π4\displaystyle x = \frac{\pi}{4}
- n=1n = 1: x=π4+π=5π4\displaystyle x = \frac{\pi}{4} + \pi = \frac{5\pi}{4}
- n=2n = 2: x=π4+2π=9π4\displaystyle x = \frac{\pi}{4} + 2\pi = \frac{9\pi}{4}

Svar: x=π4+nπ\displaystyle x = \frac{\pi}{4} + n\pi, der nZn \in \mathbb{Z}

📝Oppgave 1

Løys likninga tan(x)=0\tan(x) = 0. Gi den generelle løysinga.

✏️Døme 2: Tangenslikning med sqrt(3)

Løys likninga tan(x)=3\tan(x) = \sqrt{3}.

Vi veit at tan(π3)=3\displaystyle \tan(\frac{\pi}{3}) = \sqrt{3} (frå den likesida trekanten).

Den generelle løysinga er:
x=π3+nπ,nZx = \frac{\pi}{3} + n\pi, \quad n \in \mathbb{Z}

Svar: x=π3+nπ\displaystyle x = \frac{\pi}{3} + n\pi, der nZn \in \mathbb{Z}

📝Oppgave 2

Løys likninga tan(x)=13\displaystyle \tan(x) = \frac{1}{\sqrt{3}}. Gi den generelle løysinga.

Tangenslikningar med negative verdiar

Når tan(x)=a\tan(x) = -a (negativ verdi), bruker vi at:
tan(θ)=tan(θ)\tan(-\theta) = -\tan(\theta)

Dette betyr at dersom tan(θ)=a\tan(\theta) = a, så er tan(θ)=a\tan(-\theta) = -a.

✏️Døme 3: Negativ tangensverdi

Løys likninga tan(x)=1\tan(x) = -1.

Vi veit at tan(π4)=1\displaystyle \tan(\frac{\pi}{4}) = 1, så tan(π4)=1\displaystyle \tan(-\frac{\pi}{4}) = -1.

Alternativt kan vi bruke tan(3π4)=1\displaystyle \tan(\frac{3\pi}{4}) = -1 (i andre kvadrant).

Den generelle løysinga er:
x=π4+nπ=3π4+nπ,nZx = -\frac{\pi}{4} + n\pi = \frac{3\pi}{4} + n\pi, \quad n \in \mathbb{Z}

Begge uttrykk gir dei same løysingane!

Svar: x=π4+nπ\displaystyle x = -\frac{\pi}{4} + n\pi eller x=3π4+nπ\displaystyle x = \frac{3\pi}{4} + n\pi

📝Oppgave 3

Løys likninga tan(x)=3\tan(x) = -\sqrt{3}. Gi den generelle løysinga.

Bruk av kalkulator for arctan

Når tangensverdien ikkje er ein "pen" verdi, bruker vi kalkulator:

x=arctan(a)+nπx = \arctan(a) + n\pi

Viktig: Kalkulatoren gir berre éin verdi (hovudverdien) i intervallet (π2,π2)\displaystyle (-\frac{\pi}{2}, \frac{\pi}{2}). Vi må leggje til nπn\pi for å få alle løysingar.

✏️Døme 4: Bruk av arctan på kalkulator

Løys likninga tan(x)=2,5\tan(x) = 2{,}5.

Med kalkulator finn vi:
arctan(2,5)1,19 rad\arctan(2{,}5) \approx 1{,}19 \text{ rad}

Den generelle løysinga er:
x1,19+nπ,nZx \approx 1{,}19 + n\pi, \quad n \in \mathbb{Z}

Løysingar i intervallet [0,2π][0, 2\pi]:
- n=0n = 0: x1,19x \approx 1{,}19
- n=1n = 1: x1,19+π4,33x \approx 1{,}19 + \pi \approx 4{,}33

Svar: x1,19+nπx \approx 1{,}19 + n\pi, der nZn \in \mathbb{Z}

📝Oppgave 4

Løys likninga tan(x)=3\tan(x) = 3. Finn den generelle løysinga og alle løysingar i [0,2π][0, 2\pi].

📜Løysing av tan(kx + c) = a
For likninga tan(kx+c)=a\tan(kx + c) = a:

Framgangsmåte:
1. Sett u=kx+cu = kx + c
2. Løys tan(u)=a\tan(u) = a og få u=arctan(a)+nπu = \arctan(a) + n\pi
3. Løys for xx: kx+c=arctan(a)+nπkx + c = \arctan(a) + n\pi
4. x=arctan(a)+nπck\displaystyle x = \frac{\arctan(a) + n\pi - c}{k}

Generell formel:
x=arctan(a)c+nπk,nZx = \frac{\arctan(a) - c + n\pi}{k}, \quad n \in \mathbb{Z}

✏️Døme 5: Tangenslikning med koeffisient framfor x

Løys likninga tan(2x)=1\tan(2x) = 1.

Steg 1: Sett u=2xu = 2x
tan(u)=1\tan(u) = 1

Steg 2: Løys for uu
u=π4+nπu = \frac{\pi}{4} + n\pi

Steg 3: Tilbake til xx
2x=π4+nπ2x = \frac{\pi}{4} + n\pi
x=π8+nπ2x = \frac{\pi}{8} + \frac{n\pi}{2}

Svar: x=π8+nπ2\displaystyle x = \frac{\pi}{8} + \frac{n\pi}{2}, der nZn \in \mathbb{Z}

Løysingar i [0,2π][0, 2\pi]:
x=π8,5π8,9π8,13π8\displaystyle x = \frac{\pi}{8}, \frac{5\pi}{8}, \frac{9\pi}{8}, \frac{13\pi}{8}

📝Oppgave 5

Løys likninga tan(3x)=3\tan(3x) = \sqrt{3}. Finn den generelle løysinga.

✏️Døme 6: Tangenslikning med faseforskyving

Løys likninga tan(xπ4)=1\displaystyle \tan(x - \frac{\pi}{4}) = 1.

Steg 1: Sett u=xπ4\displaystyle u = x - \frac{\pi}{4}
tan(u)=1\tan(u) = 1

Steg 2: Løys for uu
u=π4+nπu = \frac{\pi}{4} + n\pi

Steg 3: Tilbake til xx
xπ4=π4+nπx - \frac{\pi}{4} = \frac{\pi}{4} + n\pi
x=π2+nπx = \frac{\pi}{2} + n\pi

Svar: x=π2+nπ\displaystyle x = \frac{\pi}{2} + n\pi, der nZn \in \mathbb{Z}

📝Oppgave 6

Løys likninga tan(x+π6)=1\displaystyle \tan(x + \frac{\pi}{6}) = -1. Finn den generelle løysinga.

✏️Døme 7: Kombinert transformasjon

Løys likninga tan(2x+π3)=3\displaystyle \tan(2x + \frac{\pi}{3}) = \sqrt{3}.

Steg 1: Sett u=2x+π3\displaystyle u = 2x + \frac{\pi}{3}
tan(u)=3\tan(u) = \sqrt{3}

Steg 2: Løys for uu
u=π3+nπu = \frac{\pi}{3} + n\pi

Steg 3: Tilbake til xx
2x+π3=π3+nπ2x + \frac{\pi}{3} = \frac{\pi}{3} + n\pi
2x=nπ2x = n\pi
x=nπ2x = \frac{n\pi}{2}

Svar: x=nπ2\displaystyle x = \frac{n\pi}{2}, der nZn \in \mathbb{Z}

Løysingar i [0,2π][0, 2\pi]: x=0,π2,π,3π2,2π\displaystyle x = 0, \frac{\pi}{2}, \pi, \frac{3\pi}{2}, 2\pi

📝Oppgave 7

Løys likninga tan(2xπ4)=3\displaystyle \tan(2x - \frac{\pi}{4}) = -\sqrt{3}. Finn alle løysingar i [0,π][0, \pi].

✏️Døme 8: Sjekk av definisjonsmengd

Løys likninga tan(x)=tan(π2)\displaystyle \tan(x) = \tan(\frac{\pi}{2}).

Denne likninga har inga løysing!

tan(π2)\displaystyle \tan(\frac{\pi}{2}) er udefinert, så vi kan ikkje ha ei likning der tangens skal vere lik denne verdien.

Ved x=π2\displaystyle x = \frac{\pi}{2} har tangensfunksjonen ein vertikal asymptote.

📝Oppgave 8

Forklar kvifor likninga tan(2x)=tan(π2)\displaystyle \tan(2x) = \tan(\frac{\pi}{2}) ikkje har noka løysing.

Samanlikning med sinus- og cosinuslikningar

EigenskapSinus/CosinusTangens
Periode2π2\piπ\pi
Løysingar per periode2 (vanlegvis)1
Generell løysingx=α+2nπx = \alpha + 2n\pi og x=πα+2nπx = \pi - \alpha + 2n\pix=α+nπx = \alpha + n\pi
Verdimengd[1,1][-1, 1]R\mathbb{R}
DefinisjonsmengdR\mathbb{R}xπ2+nπ\displaystyle x \neq \frac{\pi}{2} + n\pi

Fordel med tangenslikningar: Vi får berre éin "type" løysing, ikkje to som for sinus og cosinus!
✏️Døme 9: Samanlikning av løysingsmetodar

Samanlikn løysingane av:
a) sin(x)=22\displaystyle \sin(x) = \frac{\sqrt{2}}{2}
b) tan(x)=1\tan(x) = 1

a) Sinuslikning:
sin(x)=22\displaystyle \sin(x) = \frac{\sqrt{2}}{2}

Løysingar: x=π4+2nπ\displaystyle x = \frac{\pi}{4} + 2n\pi og x=3π4+2nπ\displaystyle x = \frac{3\pi}{4} + 2n\pi

I [0,2π][0, 2\pi]: x=π4\displaystyle x = \frac{\pi}{4} og x=3π4\displaystyle x = \frac{3\pi}{4} (2 løysingar)

b) Tangenslikning:
tan(x)=1\tan(x) = 1

Løysing: x=π4+nπ\displaystyle x = \frac{\pi}{4} + n\pi

I [0,2π][0, 2\pi]: x=π4\displaystyle x = \frac{\pi}{4} og x=5π4\displaystyle x = \frac{5\pi}{4} (2 løysingar)

Merk: Begge har 2 løysingar i [0,2π][0, 2\pi], men tangenslikninga har enklare generell form!

📝Oppgave 9

Finn alle løysingar i [0,2π][0, 2\pi] for: a) cos(x)=12\displaystyle \cos(x) = \frac{1}{2} b) tan(x)=13\displaystyle \tan(x) = \frac{1}{\sqrt{3}}. Samanlikn talet på løysingar.

Likningar som kan omformast til tangenslikningar

Nokre likningar som inneheld sinus og cosinus kan omformast til tangenslikningar:

sin(x)cos(x)=atan(x)=a\frac{\sin(x)}{\cos(x)} = a \quad \Rightarrow \quad \tan(x) = a

Dette er nyttig når vi har brøkar med sinus og cosinus.

✏️Døme 10: Omforming til tangenslikning

Løys likninga sin(x)=cos(x)\sin(x) = \cos(x).

Metode: Del på cos(x)\cos(x) (føresett at cos(x)0\cos(x) \neq 0):

sin(x)cos(x)=1\frac{\sin(x)}{\cos(x)} = 1
tan(x)=1\tan(x) = 1

Løysing: x=π4+nπ\displaystyle x = \frac{\pi}{4} + n\pi

Sjekk: Er cos(π4+nπ)=0\displaystyle \cos(\frac{\pi}{4} + n\pi) = 0? Nei, så løysingane er gyldige.

Svar: x=π4+nπ\displaystyle x = \frac{\pi}{4} + n\pi, der nZn \in \mathbb{Z}

📝Oppgave 10

Løys likninga sin(x)=3cos(x)\sin(x) = \sqrt{3}\cos(x).

✏️Døme 11: Meir kompleks omforming

Løys likninga 2sin(x)+3cos(x)=02\sin(x) + 3\cos(x) = 0.

Metode: Flytt og del på cos(x)\cos(x):

2sin(x)=3cos(x)2\sin(x) = -3\cos(x)
sin(x)cos(x)=32\frac{\sin(x)}{\cos(x)} = -\frac{3}{2}
tan(x)=32\tan(x) = -\frac{3}{2}

Med kalkulator: arctan(32)0,98\displaystyle \arctan(-\frac{3}{2}) \approx -0{,}98 rad

Løysing: x0,98+nπx \approx -0{,}98 + n\pi

I [0,2π][0, 2\pi]: x2,16x \approx 2{,}16 og x5,30x \approx 5{,}30

Svar: x0,98+nπx \approx -0{,}98 + n\pi eller x2,16+nπx \approx 2{,}16 + n\pi

📝Oppgave 11

Løys likninga 3sin(x)4cos(x)=03\sin(x) - 4\cos(x) = 0. Finn alle løysingar i [0,2π][0, 2\pi].

Praktiske bruksområde

Tangenslikningar dukkar opp i mange praktiske samanhengar:

- Helningsvinklar: tan(θ)=motsta˚andehosliggjande\displaystyle \tan(\theta) = \frac{\text{motståande}}{\text{hosliggjande}}
- Vinklar i fysikk: Rørsle i skråplan, prosjektilrørsle
- Optikk: Brewsters vinkel for polarisering
- Navigasjon: Berekning av kursvinklar

✏️Døme 12: Helningsvinkel

Ein veg har ei stigning på 15 %. Finn helningsvinkelen.

15 % stigning betyr at vegen stig 15 meter per 100 meter horisontalt.

tan(θ)=15100=0,15\tan(\theta) = \frac{15}{100} = 0{,}15

θ=arctan(0,15)8,5°\theta = \arctan(0{,}15) \approx 8{,}5°

Svar: Helningsvinkelen er ca. 8,5°8{,}5°.

📝Oppgave 12

Ei trapp har trinn som er 17 cm høge og 28 cm djupe. Finn helningsvinkelen til trappa.

✏️Døme 13: Prosjektilrørsle

Ein ball blir kasta med utgangsfart v0=20v_0 = 20 m/s. Ved kva vinkel θ\theta frå horisontalplanet når ballen ei maksimal horisontal rekkjevidd på 30 m?

Formelen for horisontal rekkjevidd er: R=v02sin(2θ)g\displaystyle R = \frac{v_0^2 \sin(2\theta)}{g}

Med R=30R = 30 m, v0=20v_0 = 20 m/s og g=10g = 10 m/s²:

30=202sin(2θ)1030 = \frac{20^2 \sin(2\theta)}{10}
30=400sin(2θ)1030 = \frac{400 \sin(2\theta)}{10}
30=40sin(2θ)30 = 40 \sin(2\theta)
sin(2θ)=0,75\sin(2\theta) = 0{,}75

2θ=arcsin(0,75)48,6°2\theta = \arcsin(0{,}75) \approx 48{,}6° eller 2θ131,4°2\theta \approx 131{,}4°

θ24,3°\theta \approx 24{,}3° eller θ65,7°\theta \approx 65{,}7°

Svar: Ballen kan kastast med vinkel ca. 24,3°24{,}3° eller 65,7°65{,}7°.

📝Oppgave 13

Eit tårn er 50 m høgt. Frå toppen av tårnet ser ein eit punkt på bakken med synsvinkel 30°30°. Kor langt frå tårnfoten ligg punktet?

✏️Døme 14: Periodisk løysing i praksis
Ein pendel svingar slik at vinkelen θ\theta (i radianar) frå vertikalen er gitt ved:
θ(t)=0,1sin(2t)\theta(t) = 0{,}1 \sin(2t)

Finn alle tidspunkt t>0t > 0 der tan(θ)=0,05\tan(\theta) = 0{,}05.

For små vinklar er tan(θ)θ\tan(\theta) \approx \theta (i radianar).

Så vi løyser omtrent: 0,1sin(2t)=0,050{,}1 \sin(2t) = 0{,}05

sin(2t)=0,5\sin(2t) = 0{,}5
2t=π6+2nπeller2t=5π6+2nπ2t = \frac{\pi}{6} + 2n\pi \quad \text{eller} \quad 2t = \frac{5\pi}{6} + 2n\pi

t=π12+nπellert=5π12+nπt = \frac{\pi}{12} + n\pi \quad \text{eller} \quad t = \frac{5\pi}{12} + n\pi

Dei første positive tidspunkta:
t0,26t \approx 0{,}26 s, t1,31t \approx 1{,}31 s, t3,40t \approx 3{,}40 s, ...

Svar: t=π12+nπ\displaystyle t = \frac{\pi}{12} + n\pi eller t=5π12+nπ\displaystyle t = \frac{5\pi}{12} + n\pi, der n0n \geq 0

Samandrag: Tangenslikningar
Grunnleggjande tangenslikning:
tan(x)=ax=arctan(a)+nπ\tan(x) = a \quad \Rightarrow \quad x = \arctan(a) + n\pi

Transformert tangenslikning:
tan(kx+c)=ax=arctan(a)c+nπk\tan(kx + c) = a \quad \Rightarrow \quad x = \frac{\arctan(a) - c + n\pi}{k}

Viktige verdiar:
- tan(0)=0\tan(0) = 0
- tan(π6)=13\displaystyle \tan(\frac{\pi}{6}) = \frac{1}{\sqrt{3}}
- tan(π4)=1\displaystyle \tan(\frac{\pi}{4}) = 1
- tan(π3)=3\displaystyle \tan(\frac{\pi}{3}) = \sqrt{3}

Hugs:
- Periode: π\pi (ikkje 2π2\pi)
- Éi løysing per periode
- Tangens er udefinert for x=π2+nπ\displaystyle x = \frac{\pi}{2} + n\pi

Ekstraoppgåver
Din fremgang
0 / 3 oppgaver

Oppsummering

I dette kapittelet har du lært:

- Tangensfunksjonen: tanx=sinxcosx\displaystyle \tan x = \frac{\sin x}{\cos x} er definert for xπ2+πn\displaystyle x \neq \frac{\pi}{2} + \pi n og har periode π\pi.
- Generell løysing: tanx=a\tan x = a har løysinga x=v+πnx = v + \pi n, nZn \in \mathbb{Z}, der tanv=a\tan v = a. Likninga har alltid nøyaktig éi løysing per periode.
- Samansett argument: For tan(kx+c)=a\tan(kx + c) = a løyser du først for kx+ckx + c og deler så på kk; perioden blir πk\displaystyle \frac{\pi}{k}.
- Omforming: Likningar som sinx=cosx\sin x = \cos x kan delast på cosx\cos x og bli tangenslikningar.
- Bruksområde: Tangens skildrar stigning og helningsvinkel: stigingstal =tanv= \tan v.

Nøkkelomgrep


OmgrepForklaring
Tangensfunksjonentanx=sinxcosx\displaystyle \tan x = \frac{\sin x}{\cos x}, periode π\pi
Vertikal asymptotex=π2+πn\displaystyle x = \frac{\pi}{2} + \pi n, der cosx=0\cos x = 0
Generell løysingx=v+πnx = v + \pi n, nZn \in \mathbb{Z}
HelningsvinkelVinkelen vv med tanv=\tan v = stigingstalet

Viktige formlar


- tanx=ax=arctana+πn\tan x = a \Rightarrow x = \arctan a + \pi n
Repetisjonsoppgåver
Din fremgang
0deloppgaver0 / 5 oppgaver

Dette kapitlet er skrevet av Anthropics toppmodeller (Claude Opus og Claude Fable) og er foreløpig ikke manuelt gjennomgått — kvalitetskontrollen gjøres av uavhengige KI-agenter, og innmeldte feil rettes fortløpende. Funnet en feil? Meld fra, så retter vi den. Les mer om hvordan innholdet lages.